gullture

Alltså dessa tvåbeningar är ju inte riktigt som de ska alla gånger.... De snackar om att vi hundar blir kollriga å okontaktbara, schitzofrena osv... då vi blir lite smått intresserade av nån brutta eller så.... Men dem då!!! Jag säger då det bara suck ^^... Det räcker inte med att vara överlyckligt glad, sen ska det till en massa andra känslor å konstigheter.... Jajja, det är tur att de har oss hundar som stöd (vad vore väl livet utan oss?? ;))) Undras hur de som inte har hund överlever :0 Det fina med känslostormarna hos tvåbeningarna är att man kan utnyttja det järnet hehe... Ligga i soffan som tröst, sitta nära vid matbordet å "inte egentligen  tigga" ^^... osv, osv...Men det är tur(e)ligt att det löser sig i slutändan då kan man vara glad å lycklig igen... & det är väl det i stort livet går ut på :)




Under veckan å helgen har vi haft äran att låna brorsan Nash på våra prommisar. Snacka om kul att ha brorsan att stöka med å hålla i styr men den jäkulen mopsar ju tillbaka ibland. JävlarÅ! Men det går fint, för han är ju en otroligt vänlig själ - fast han kan bli lite irro då man skäller honom i öronen i ett.... Hm! Undras om han blivit döv av mitt skällande??? - men det tar sig bara uttryck då han tycker att han behöver kolla in andra hundar  ;)

Jajja, vi siktar in helgen mot Gällkatown, på fredagen blir det Moa-firning ♥ - hon blir ju fjortis!! Sen ska matten roa sig i de stora gula bilarna (=truckarna) i Aitik, åsså får man ju köra ett gäng Hussemys ♥

Kramen!