Vi hjälps åt jag å matten....

Jag å Matten är ju i flyttartagen Iiiiiigen!! 3:e gången på ett år MEN nu har vi väl förhoppningsvis hittat en lya på hyfsat rätt ställe som kan passa oss... Vi ska nämligen flytta inåt stan igen - inte långt ifrån brorsan Nash med BästaHasse & Bästa Ann-Marie. Sen har vi ju åxå lillsyrran GullMira med BästaVictoria i närheten ;) Det blir grejjeligrejjans!!

Jag brukar hjälpa matten med packandet... Hon packar i och jag ur.... Fast hon blir inte så nöjd då ^^... konstigt! Särskilt en dag då hon kom hem - då blev hon fasenimig som vulkanen Etna! Jag hade nämligen fått korn på go´dofter i några av flyttkartongerna... Hungrig, undernärd kastrat som man är så behövde jag "koka i hop" lite... Så jag smällde i mig; makaroner (okokta), bulgur (åxå okokt), en halv förpackning krossade tomater, bea-sås (i pulverform) och en burk med rostad lök..... Mumma vad det satt fint i kistan!!! MEN min humorlösa matte var förstås inte så glad åt mina kock-försök då hon stegade in genom dörren.... Hennes grå/blå/gröna ögon kan i bland bli svarta faktiskt.... åsså pyser det nog ur öronen tror jag.... Jajja! Det är sånt man får ta i kleptoman-branchen ;) Efter ett tag då jag fjäskat in mig och kröp upp i knät så kunde hon faktiskt inte hålla sig för skratt... Jag hade nämligen bulgur-ris fulla pannan (hade hört att just bulgur är bra för hundpälsar...) =)))


"något glad svans" även i kalla höstplurret...



Matten har blivit tokig! Eller rättare; mera tokig... Vi tränar både nu å då... Kul är det ju.. ibland... men jag har ju som inte alltid tid med att hålla på med cirkuskonster så jag brukar köra mina egna idéer,,, va´i 17, hålla på med framförgående, hopp å "inte lattja med apporten", när man kan dofta på nån go´fläck eller springa å ragga på nån snygg brutta som går förbi eller nåt annat viktigt... Jajja, men däremellanåt är jag visst himla duktig säger hon :-*

sista brändöhamndoppet...



I kväll har vi gått vår sista "kuststigen" prommis här i Brändön. Det blev sedvanligt bad i hamnen och klättring på stooora stenarna. Dock inga Duv-jäklar i vägen denna gång. Ganska mysigt var det att promma i mörkret i skogen då det knakade och prasslade.... Tur att varken jag eller Matten är särskilt rädd av oss. TorpedTure & MegabiffMatten - kom igen bara!


svulten kastrat...





Ha det gott i höstmyset!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0